JAAA
Idag:
Kursprov i Matte B --> CHECK
Inlämningsuppgift i Nk --> CHECK
Sen ska jag bara göra 9 kompletteringsuppgifter i matten (på tisdag)
och sen är jag FRI!

Fjärilar i magen
14.30 börjar min första arbetsdag på nya jobbet. Är nervös som fan!
Men jag tror att det kommer gå bra. Vad jag har hört så är alla där
hur snälla som helst så kommer nog bli dunder!
Fotografier från Gräsövistelsen
Renovering
Jag och mamma tar alltid på oss enorma projekt, haha. Nu har vi
t.ex. renoverat köket på landet. Var så jävla fult innan så vi kände
att vi var tvungna att göra något. Det blev hur bra som helst!

Förstår NI?
För jag förstår fan inte vad som är så snyggt med att färga enbart
topparna till en HELT ANNAN färg än resten av håret. Personligen
tycker jag att det ser slitet och ovårdat ut...
DH
Har precis tittat klart på det/de sista avsnittet av Desperate Housewives.
Har alltid älskat den serien och, precis som med vänner, känns det helt värdelöst
att det aldrig igen kommer sändas ett nytt avsnitt. Jag menar, efter 8 säsonger så
känns det ju som att man faktiskt känner karaktärerna personligen och vet vad de
går igenom.
Det absolut bästa med DH är ju att man börjar tänka. I alla fall jag börjar tänka på
vad som verkligen spelar en roll i mitt liv. Jag tror det har att göra med Mary Alice
som pratar under avsnittens gång. (Tänkte speciellt mycket på det i just detta avsnittet.
Alla olika scenarium hade inte varit lika känslofyllda om det inte varit en berättarröst som
"förklarat" scenerna.)
FAST, jag vet inte om det är positivt, negativt eller inget av det, så blir jag ALLTID
ledsen efter att jag sett ett avsnitt. Jag har funderat lite på om det har att göra med att
jag har för mycket sympati, eller om det är så att jag saknar mycket jag ser i serien.
T.ex idag, när jag tog farväl av mitt favoritprogram, så fann jag bara en scen som var
relativ till mitt eget liv. Det var scenen när Julie's vatten går och när hon och hennes
mamma (Susan) är i ett sjukhusrum i väntan på att få komma till förlossningssalen.
Det jag täntke när jag såg dessa scener var: "jag har en närmre relation till min mamma".
I de andra scenerna kände jag bara smärta för dem (kanske låter patetiskt eftersom det är
en serie, men men) och så kände jag ångest över att mycket av det som hände kommer
även hända mig.
Det är det här jag menar men att jag börjar tänka efter att jag sett ett avsnitt. I och med
att jag tänker "detta kommer hända mig" så tänker jag även "hur ska jag agera när det
väl händer"? Och på så vis har jag även börjat tänka på saker som sker i nuet.
Jag menar självklart inte att jag har ett likadant liv som dem på Wistera Lane, dock tror
jag att man alltid jämför sitt eget liv med andras så fort man får information om hur denne
lever och mår. Man börjar jämföra eller analysera hur och varför en person mår dåligt.
Jaja, hur som haver skorna skaver. Livet är inte alltid lätt, dock gjorde DH livet lite roligare.
Jag hoppas att alla som är involverade kommer gå ihop och bestämma att "nej vadfan, vi
kan ju inte sluta när serien är såhär jävla bra" och bara fortsätta tills alla är tanter. (Så vi
får se Gabbie's framtidsvision)
Tzatziki morsan och polisen
Eller... Nästan så. Tzatziki och morsan var rätt i alla fall. Sen var
det Patrik och Malin också. Maten vad dunder och sällskapet lika så.
Efter middagen gick vi till Terrassen (som jag egentligen inte gillar)
och tog några öl var.
Kort och gott så var det en väldigt lyckad kväll. Hade dock varit ännu
bättre om Amin varit med men han hade annat för sig.
Update
Idag tog jag mig faktiskt i kragen och joggade/power walkade 6,8 km.
Som sällskap hade jag Linnea och Siri, mycket trevligt måste jag säga.
Dock är jag så overkligt otränad att jag dog efter 5 min bara. Men det
blev liiiite bättre efter ett tag.
På lödag ska jag, mamma, Malin och Patrik ut och äta på Tzatziki. Ska
bli så himla gott. Äter så sällan ute så uppskattar verkligen de gånger
jag får göra det!
Nästa vecka kommer bli dunder för den torsdagen åker jag och mamma
ut på landet för att plantera buskar och fixa och dona med annat. Det är
faktiskt det absolut bästa jag vet, att umgås med mamsen. Hon är BÄST
Namn: Linda
Ålder: 20
Bor: Uppsala
Senaste inläggen
- JAAA
- Fjärilar i magen
- Fotografier från Gräsövistelsen
- Renovering
- Förstår NI?
- DH
- Tzatziki morsan och polisen
- Update
- ... oj då
- Blyertsporträtt
- Bilder från valborg
- update
- Hundra år sedan
- Gårdagen
- Torsdag
- Do not stand at my grave and weep
- AAaaaaj!
- Idag
- Bowling!
- Lördag
Kategorier
Arkiv
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
Länkar
Idag:
Kursprov i Matte B --> CHECK
Inlämningsuppgift i Nk --> CHECK
Kursprov i Matte B --> CHECK
Inlämningsuppgift i Nk --> CHECK
Sen ska jag bara göra 9 kompletteringsuppgifter i matten (på tisdag)
och sen är jag FRI!

och sen är jag FRI!

Fjärilar i magen
14.30 börjar min första arbetsdag på nya jobbet. Är nervös som fan!
Men jag tror att det kommer gå bra. Vad jag har hört så är alla där
hur snälla som helst så kommer nog bli dunder!
Fotografier från Gräsövistelsen
Renovering
Jag och mamma tar alltid på oss enorma projekt, haha. Nu har vi
t.ex. renoverat köket på landet. Var så jävla fult innan så vi kände
att vi var tvungna att göra något. Det blev hur bra som helst!

Förstår NI?
För jag förstår fan inte vad som är så snyggt med att färga enbart
topparna till en HELT ANNAN färg än resten av håret. Personligen
tycker jag att det ser slitet och ovårdat ut...
DH
Har precis tittat klart på det/de sista avsnittet av Desperate Housewives.
Har alltid älskat den serien och, precis som med vänner, känns det helt värdelöst
att det aldrig igen kommer sändas ett nytt avsnitt. Jag menar, efter 8 säsonger så
känns det ju som att man faktiskt känner karaktärerna personligen och vet vad de
går igenom.
Det absolut bästa med DH är ju att man börjar tänka. I alla fall jag börjar tänka på
vad som verkligen spelar en roll i mitt liv. Jag tror det har att göra med Mary Alice
som pratar under avsnittens gång. (Tänkte speciellt mycket på det i just detta avsnittet.
Alla olika scenarium hade inte varit lika känslofyllda om det inte varit en berättarröst som
"förklarat" scenerna.)
FAST, jag vet inte om det är positivt, negativt eller inget av det, så blir jag ALLTID
ledsen efter att jag sett ett avsnitt. Jag har funderat lite på om det har att göra med att
jag har för mycket sympati, eller om det är så att jag saknar mycket jag ser i serien.
T.ex idag, när jag tog farväl av mitt favoritprogram, så fann jag bara en scen som var
relativ till mitt eget liv. Det var scenen när Julie's vatten går och när hon och hennes
mamma (Susan) är i ett sjukhusrum i väntan på att få komma till förlossningssalen.
Det jag täntke när jag såg dessa scener var: "jag har en närmre relation till min mamma".
I de andra scenerna kände jag bara smärta för dem (kanske låter patetiskt eftersom det är
en serie, men men) och så kände jag ångest över att mycket av det som hände kommer
även hända mig.
Det är det här jag menar men att jag börjar tänka efter att jag sett ett avsnitt. I och med
att jag tänker "detta kommer hända mig" så tänker jag även "hur ska jag agera när det
väl händer"? Och på så vis har jag även börjat tänka på saker som sker i nuet.
Jag menar självklart inte att jag har ett likadant liv som dem på Wistera Lane, dock tror
jag att man alltid jämför sitt eget liv med andras så fort man får information om hur denne
lever och mår. Man börjar jämföra eller analysera hur och varför en person mår dåligt.
Jaja, hur som haver skorna skaver. Livet är inte alltid lätt, dock gjorde DH livet lite roligare.
Jag hoppas att alla som är involverade kommer gå ihop och bestämma att "nej vadfan, vi
kan ju inte sluta när serien är såhär jävla bra" och bara fortsätta tills alla är tanter. (Så vi
får se Gabbie's framtidsvision)
Tzatziki morsan och polisen
Eller... Nästan så. Tzatziki och morsan var rätt i alla fall. Sen var
det Patrik och Malin också. Maten vad dunder och sällskapet lika så.
Efter middagen gick vi till Terrassen (som jag egentligen inte gillar)
och tog några öl var.
Kort och gott så var det en väldigt lyckad kväll. Hade dock varit ännu
bättre om Amin varit med men han hade annat för sig.
Update
Idag tog jag mig faktiskt i kragen och joggade/power walkade 6,8 km.
Som sällskap hade jag Linnea och Siri, mycket trevligt måste jag säga.
Dock är jag så overkligt otränad att jag dog efter 5 min bara. Men det
blev liiiite bättre efter ett tag.
På lödag ska jag, mamma, Malin och Patrik ut och äta på Tzatziki. Ska
bli så himla gott. Äter så sällan ute så uppskattar verkligen de gånger
jag får göra det!
Nästa vecka kommer bli dunder för den torsdagen åker jag och mamma
ut på landet för att plantera buskar och fixa och dona med annat. Det är
faktiskt det absolut bästa jag vet, att umgås med mamsen. Hon är BÄST
Namn: Linda
Ålder: 20
Bor: Uppsala
Senaste inläggen
- JAAA
- Fjärilar i magen
- Fotografier från Gräsövistelsen
- Renovering
- Förstår NI?
- DH
- Tzatziki morsan och polisen
- Update
- ... oj då
- Blyertsporträtt
- Bilder från valborg
- update
- Hundra år sedan
- Gårdagen
- Torsdag
- Do not stand at my grave and weep
- AAaaaaj!
- Idag
- Bowling!
- Lördag
Kategorier
Arkiv
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
Länkar
14.30 börjar min första arbetsdag på nya jobbet. Är nervös som fan!
Men jag tror att det kommer gå bra. Vad jag har hört så är alla där
hur snälla som helst så kommer nog bli dunder!
Fotografier från Gräsövistelsen
Renovering
Jag och mamma tar alltid på oss enorma projekt, haha. Nu har vi
t.ex. renoverat köket på landet. Var så jävla fult innan så vi kände
att vi var tvungna att göra något. Det blev hur bra som helst!

Förstår NI?
För jag förstår fan inte vad som är så snyggt med att färga enbart
topparna till en HELT ANNAN färg än resten av håret. Personligen
tycker jag att det ser slitet och ovårdat ut...
DH
Har precis tittat klart på det/de sista avsnittet av Desperate Housewives.
Har alltid älskat den serien och, precis som med vänner, känns det helt värdelöst
att det aldrig igen kommer sändas ett nytt avsnitt. Jag menar, efter 8 säsonger så
känns det ju som att man faktiskt känner karaktärerna personligen och vet vad de
går igenom.
Det absolut bästa med DH är ju att man börjar tänka. I alla fall jag börjar tänka på
vad som verkligen spelar en roll i mitt liv. Jag tror det har att göra med Mary Alice
som pratar under avsnittens gång. (Tänkte speciellt mycket på det i just detta avsnittet.
Alla olika scenarium hade inte varit lika känslofyllda om det inte varit en berättarröst som
"förklarat" scenerna.)
FAST, jag vet inte om det är positivt, negativt eller inget av det, så blir jag ALLTID
ledsen efter att jag sett ett avsnitt. Jag har funderat lite på om det har att göra med att
jag har för mycket sympati, eller om det är så att jag saknar mycket jag ser i serien.
T.ex idag, när jag tog farväl av mitt favoritprogram, så fann jag bara en scen som var
relativ till mitt eget liv. Det var scenen när Julie's vatten går och när hon och hennes
mamma (Susan) är i ett sjukhusrum i väntan på att få komma till förlossningssalen.
Det jag täntke när jag såg dessa scener var: "jag har en närmre relation till min mamma".
I de andra scenerna kände jag bara smärta för dem (kanske låter patetiskt eftersom det är
en serie, men men) och så kände jag ångest över att mycket av det som hände kommer
även hända mig.
Det är det här jag menar men att jag börjar tänka efter att jag sett ett avsnitt. I och med
att jag tänker "detta kommer hända mig" så tänker jag även "hur ska jag agera när det
väl händer"? Och på så vis har jag även börjat tänka på saker som sker i nuet.
Jag menar självklart inte att jag har ett likadant liv som dem på Wistera Lane, dock tror
jag att man alltid jämför sitt eget liv med andras så fort man får information om hur denne
lever och mår. Man börjar jämföra eller analysera hur och varför en person mår dåligt.
Jaja, hur som haver skorna skaver. Livet är inte alltid lätt, dock gjorde DH livet lite roligare.
Jag hoppas att alla som är involverade kommer gå ihop och bestämma att "nej vadfan, vi
kan ju inte sluta när serien är såhär jävla bra" och bara fortsätta tills alla är tanter. (Så vi
får se Gabbie's framtidsvision)
Tzatziki morsan och polisen
Eller... Nästan så. Tzatziki och morsan var rätt i alla fall. Sen var
det Patrik och Malin också. Maten vad dunder och sällskapet lika så.
Efter middagen gick vi till Terrassen (som jag egentligen inte gillar)
och tog några öl var.
Kort och gott så var det en väldigt lyckad kväll. Hade dock varit ännu
bättre om Amin varit med men han hade annat för sig.
Update
Idag tog jag mig faktiskt i kragen och joggade/power walkade 6,8 km.
Som sällskap hade jag Linnea och Siri, mycket trevligt måste jag säga.
Dock är jag så overkligt otränad att jag dog efter 5 min bara. Men det
blev liiiite bättre efter ett tag.
På lödag ska jag, mamma, Malin och Patrik ut och äta på Tzatziki. Ska
bli så himla gott. Äter så sällan ute så uppskattar verkligen de gånger
jag får göra det!
Nästa vecka kommer bli dunder för den torsdagen åker jag och mamma
ut på landet för att plantera buskar och fixa och dona med annat. Det är
faktiskt det absolut bästa jag vet, att umgås med mamsen. Hon är BÄST
Namn: Linda
Ålder: 20
Bor: Uppsala
Senaste inläggen
- JAAA
- Fjärilar i magen
- Fotografier från Gräsövistelsen
- Renovering
- Förstår NI?
- DH
- Tzatziki morsan och polisen
- Update
- ... oj då
- Blyertsporträtt
- Bilder från valborg
- update
- Hundra år sedan
- Gårdagen
- Torsdag
- Do not stand at my grave and weep
- AAaaaaj!
- Idag
- Bowling!
- Lördag
Kategorier
Arkiv
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
Länkar
Renovering
Jag och mamma tar alltid på oss enorma projekt, haha. Nu har vi
t.ex. renoverat köket på landet. Var så jävla fult innan så vi kände
att vi var tvungna att göra något. Det blev hur bra som helst!

Förstår NI?
För jag förstår fan inte vad som är så snyggt med att färga enbart
topparna till en HELT ANNAN färg än resten av håret. Personligen
tycker jag att det ser slitet och ovårdat ut...
DH
Har precis tittat klart på det/de sista avsnittet av Desperate Housewives.
Har alltid älskat den serien och, precis som med vänner, känns det helt värdelöst
att det aldrig igen kommer sändas ett nytt avsnitt. Jag menar, efter 8 säsonger så
känns det ju som att man faktiskt känner karaktärerna personligen och vet vad de
går igenom.
Det absolut bästa med DH är ju att man börjar tänka. I alla fall jag börjar tänka på
vad som verkligen spelar en roll i mitt liv. Jag tror det har att göra med Mary Alice
som pratar under avsnittens gång. (Tänkte speciellt mycket på det i just detta avsnittet.
Alla olika scenarium hade inte varit lika känslofyllda om det inte varit en berättarröst som
"förklarat" scenerna.)
FAST, jag vet inte om det är positivt, negativt eller inget av det, så blir jag ALLTID
ledsen efter att jag sett ett avsnitt. Jag har funderat lite på om det har att göra med att
jag har för mycket sympati, eller om det är så att jag saknar mycket jag ser i serien.
T.ex idag, när jag tog farväl av mitt favoritprogram, så fann jag bara en scen som var
relativ till mitt eget liv. Det var scenen när Julie's vatten går och när hon och hennes
mamma (Susan) är i ett sjukhusrum i väntan på att få komma till förlossningssalen.
Det jag täntke när jag såg dessa scener var: "jag har en närmre relation till min mamma".
I de andra scenerna kände jag bara smärta för dem (kanske låter patetiskt eftersom det är
en serie, men men) och så kände jag ångest över att mycket av det som hände kommer
även hända mig.
Det är det här jag menar men att jag börjar tänka efter att jag sett ett avsnitt. I och med
att jag tänker "detta kommer hända mig" så tänker jag även "hur ska jag agera när det
väl händer"? Och på så vis har jag även börjat tänka på saker som sker i nuet.
Jag menar självklart inte att jag har ett likadant liv som dem på Wistera Lane, dock tror
jag att man alltid jämför sitt eget liv med andras så fort man får information om hur denne
lever och mår. Man börjar jämföra eller analysera hur och varför en person mår dåligt.
Jaja, hur som haver skorna skaver. Livet är inte alltid lätt, dock gjorde DH livet lite roligare.
Jag hoppas att alla som är involverade kommer gå ihop och bestämma att "nej vadfan, vi
kan ju inte sluta när serien är såhär jävla bra" och bara fortsätta tills alla är tanter. (Så vi
får se Gabbie's framtidsvision)
Tzatziki morsan och polisen
Eller... Nästan så. Tzatziki och morsan var rätt i alla fall. Sen var
det Patrik och Malin också. Maten vad dunder och sällskapet lika så.
Efter middagen gick vi till Terrassen (som jag egentligen inte gillar)
och tog några öl var.
Kort och gott så var det en väldigt lyckad kväll. Hade dock varit ännu
bättre om Amin varit med men han hade annat för sig.
Update
Idag tog jag mig faktiskt i kragen och joggade/power walkade 6,8 km.
Som sällskap hade jag Linnea och Siri, mycket trevligt måste jag säga.
Dock är jag så overkligt otränad att jag dog efter 5 min bara. Men det
blev liiiite bättre efter ett tag.
På lödag ska jag, mamma, Malin och Patrik ut och äta på Tzatziki. Ska
bli så himla gott. Äter så sällan ute så uppskattar verkligen de gånger
jag får göra det!
Nästa vecka kommer bli dunder för den torsdagen åker jag och mamma
ut på landet för att plantera buskar och fixa och dona med annat. Det är
faktiskt det absolut bästa jag vet, att umgås med mamsen. Hon är BÄST
Namn: Linda
Ålder: 20
Bor: Uppsala
Senaste inläggen
- JAAA
- Fjärilar i magen
- Fotografier från Gräsövistelsen
- Renovering
- Förstår NI?
- DH
- Tzatziki morsan och polisen
- Update
- ... oj då
- Blyertsporträtt
- Bilder från valborg
- update
- Hundra år sedan
- Gårdagen
- Torsdag
- Do not stand at my grave and weep
- AAaaaaj!
- Idag
- Bowling!
- Lördag
Kategorier
Arkiv
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
Länkar
Jag och mamma tar alltid på oss enorma projekt, haha. Nu har vi
t.ex. renoverat köket på landet. Var så jävla fult innan så vi kände
att vi var tvungna att göra något. Det blev hur bra som helst!




Förstår NI?
För jag förstår fan inte vad som är så snyggt med att färga enbart
topparna till en HELT ANNAN färg än resten av håret. Personligen
tycker jag att det ser slitet och ovårdat ut...
DH
Har precis tittat klart på det/de sista avsnittet av Desperate Housewives.
Har alltid älskat den serien och, precis som med vänner, känns det helt värdelöst
att det aldrig igen kommer sändas ett nytt avsnitt. Jag menar, efter 8 säsonger så
känns det ju som att man faktiskt känner karaktärerna personligen och vet vad de
går igenom.
Det absolut bästa med DH är ju att man börjar tänka. I alla fall jag börjar tänka på
vad som verkligen spelar en roll i mitt liv. Jag tror det har att göra med Mary Alice
som pratar under avsnittens gång. (Tänkte speciellt mycket på det i just detta avsnittet.
Alla olika scenarium hade inte varit lika känslofyllda om det inte varit en berättarröst som
"förklarat" scenerna.)
FAST, jag vet inte om det är positivt, negativt eller inget av det, så blir jag ALLTID
ledsen efter att jag sett ett avsnitt. Jag har funderat lite på om det har att göra med att
jag har för mycket sympati, eller om det är så att jag saknar mycket jag ser i serien.
T.ex idag, när jag tog farväl av mitt favoritprogram, så fann jag bara en scen som var
relativ till mitt eget liv. Det var scenen när Julie's vatten går och när hon och hennes
mamma (Susan) är i ett sjukhusrum i väntan på att få komma till förlossningssalen.
Det jag täntke när jag såg dessa scener var: "jag har en närmre relation till min mamma".
I de andra scenerna kände jag bara smärta för dem (kanske låter patetiskt eftersom det är
en serie, men men) och så kände jag ångest över att mycket av det som hände kommer
även hända mig.
Det är det här jag menar men att jag börjar tänka efter att jag sett ett avsnitt. I och med
att jag tänker "detta kommer hända mig" så tänker jag även "hur ska jag agera när det
väl händer"? Och på så vis har jag även börjat tänka på saker som sker i nuet.
Jag menar självklart inte att jag har ett likadant liv som dem på Wistera Lane, dock tror
jag att man alltid jämför sitt eget liv med andras så fort man får information om hur denne
lever och mår. Man börjar jämföra eller analysera hur och varför en person mår dåligt.
Jaja, hur som haver skorna skaver. Livet är inte alltid lätt, dock gjorde DH livet lite roligare.
Jag hoppas att alla som är involverade kommer gå ihop och bestämma att "nej vadfan, vi
kan ju inte sluta när serien är såhär jävla bra" och bara fortsätta tills alla är tanter. (Så vi
får se Gabbie's framtidsvision)
Tzatziki morsan och polisen
Eller... Nästan så. Tzatziki och morsan var rätt i alla fall. Sen var
det Patrik och Malin också. Maten vad dunder och sällskapet lika så.
Efter middagen gick vi till Terrassen (som jag egentligen inte gillar)
och tog några öl var.
Kort och gott så var det en väldigt lyckad kväll. Hade dock varit ännu
bättre om Amin varit med men han hade annat för sig.
Update
Idag tog jag mig faktiskt i kragen och joggade/power walkade 6,8 km.
Som sällskap hade jag Linnea och Siri, mycket trevligt måste jag säga.
Dock är jag så overkligt otränad att jag dog efter 5 min bara. Men det
blev liiiite bättre efter ett tag.
På lödag ska jag, mamma, Malin och Patrik ut och äta på Tzatziki. Ska
bli så himla gott. Äter så sällan ute så uppskattar verkligen de gånger
jag får göra det!
Nästa vecka kommer bli dunder för den torsdagen åker jag och mamma
ut på landet för att plantera buskar och fixa och dona med annat. Det är
faktiskt det absolut bästa jag vet, att umgås med mamsen. Hon är BÄST
Namn: Linda
Ålder: 20
Bor: Uppsala
Senaste inläggen
- JAAA
- Fjärilar i magen
- Fotografier från Gräsövistelsen
- Renovering
- Förstår NI?
- DH
- Tzatziki morsan och polisen
- Update
- ... oj då
- Blyertsporträtt
- Bilder från valborg
- update
- Hundra år sedan
- Gårdagen
- Torsdag
- Do not stand at my grave and weep
- AAaaaaj!
- Idag
- Bowling!
- Lördag
Kategorier
Arkiv
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
Länkar
För jag förstår fan inte vad som är så snyggt med att färga enbart
topparna till en HELT ANNAN färg än resten av håret. Personligen
tycker jag att det ser slitet och ovårdat ut...


DH
Har precis tittat klart på det/de sista avsnittet av Desperate Housewives.
Har alltid älskat den serien och, precis som med vänner, känns det helt värdelöst
att det aldrig igen kommer sändas ett nytt avsnitt. Jag menar, efter 8 säsonger så
känns det ju som att man faktiskt känner karaktärerna personligen och vet vad de
går igenom.
Det absolut bästa med DH är ju att man börjar tänka. I alla fall jag börjar tänka på
vad som verkligen spelar en roll i mitt liv. Jag tror det har att göra med Mary Alice
som pratar under avsnittens gång. (Tänkte speciellt mycket på det i just detta avsnittet.
Alla olika scenarium hade inte varit lika känslofyllda om det inte varit en berättarröst som
"förklarat" scenerna.)
FAST, jag vet inte om det är positivt, negativt eller inget av det, så blir jag ALLTID
ledsen efter att jag sett ett avsnitt. Jag har funderat lite på om det har att göra med att
jag har för mycket sympati, eller om det är så att jag saknar mycket jag ser i serien.
T.ex idag, när jag tog farväl av mitt favoritprogram, så fann jag bara en scen som var
relativ till mitt eget liv. Det var scenen när Julie's vatten går och när hon och hennes
mamma (Susan) är i ett sjukhusrum i väntan på att få komma till förlossningssalen.
Det jag täntke när jag såg dessa scener var: "jag har en närmre relation till min mamma".
I de andra scenerna kände jag bara smärta för dem (kanske låter patetiskt eftersom det är
en serie, men men) och så kände jag ångest över att mycket av det som hände kommer
även hända mig.
Det är det här jag menar men att jag börjar tänka efter att jag sett ett avsnitt. I och med
att jag tänker "detta kommer hända mig" så tänker jag även "hur ska jag agera när det
väl händer"? Och på så vis har jag även börjat tänka på saker som sker i nuet.
Jag menar självklart inte att jag har ett likadant liv som dem på Wistera Lane, dock tror
jag att man alltid jämför sitt eget liv med andras så fort man får information om hur denne
lever och mår. Man börjar jämföra eller analysera hur och varför en person mår dåligt.
Jaja, hur som haver skorna skaver. Livet är inte alltid lätt, dock gjorde DH livet lite roligare.
Jag hoppas att alla som är involverade kommer gå ihop och bestämma att "nej vadfan, vi
kan ju inte sluta när serien är såhär jävla bra" och bara fortsätta tills alla är tanter. (Så vi
får se Gabbie's framtidsvision)
Tzatziki morsan och polisen
Eller... Nästan så. Tzatziki och morsan var rätt i alla fall. Sen var
det Patrik och Malin också. Maten vad dunder och sällskapet lika så.
Efter middagen gick vi till Terrassen (som jag egentligen inte gillar)
och tog några öl var.
Kort och gott så var det en väldigt lyckad kväll. Hade dock varit ännu
bättre om Amin varit med men han hade annat för sig.
Update
Idag tog jag mig faktiskt i kragen och joggade/power walkade 6,8 km.
Som sällskap hade jag Linnea och Siri, mycket trevligt måste jag säga.
Dock är jag så overkligt otränad att jag dog efter 5 min bara. Men det
blev liiiite bättre efter ett tag.
På lödag ska jag, mamma, Malin och Patrik ut och äta på Tzatziki. Ska
bli så himla gott. Äter så sällan ute så uppskattar verkligen de gånger
jag får göra det!
Nästa vecka kommer bli dunder för den torsdagen åker jag och mamma
ut på landet för att plantera buskar och fixa och dona med annat. Det är
faktiskt det absolut bästa jag vet, att umgås med mamsen. Hon är BÄST
Namn: Linda
Ålder: 20
Bor: Uppsala
Senaste inläggen
- JAAA
- Fjärilar i magen
- Fotografier från Gräsövistelsen
- Renovering
- Förstår NI?
- DH
- Tzatziki morsan och polisen
- Update
- ... oj då
- Blyertsporträtt
- Bilder från valborg
- update
- Hundra år sedan
- Gårdagen
- Torsdag
- Do not stand at my grave and weep
- AAaaaaj!
- Idag
- Bowling!
- Lördag
Kategorier
Arkiv
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
Länkar
Har precis tittat klart på det/de sista avsnittet av Desperate Housewives.
Det är det här jag menar men att jag börjar tänka efter att jag sett ett avsnitt. I och med
Jaja, hur som haver skorna skaver. Livet är inte alltid lätt, dock gjorde DH livet lite roligare.
Har alltid älskat den serien och, precis som med vänner, känns det helt värdelöst
att det aldrig igen kommer sändas ett nytt avsnitt. Jag menar, efter 8 säsonger så
känns det ju som att man faktiskt känner karaktärerna personligen och vet vad de
går igenom.
Det absolut bästa med DH är ju att man börjar tänka. I alla fall jag börjar tänka på
Det absolut bästa med DH är ju att man börjar tänka. I alla fall jag börjar tänka på
vad som verkligen spelar en roll i mitt liv. Jag tror det har att göra med Mary Alice
som pratar under avsnittens gång. (Tänkte speciellt mycket på det i just detta avsnittet.
Alla olika scenarium hade inte varit lika känslofyllda om det inte varit en berättarröst som
"förklarat" scenerna.)
FAST, jag vet inte om det är positivt, negativt eller inget av det, så blir jag ALLTID
FAST, jag vet inte om det är positivt, negativt eller inget av det, så blir jag ALLTID
ledsen efter att jag sett ett avsnitt. Jag har funderat lite på om det har att göra med att
jag har för mycket sympati, eller om det är så att jag saknar mycket jag ser i serien.
T.ex idag, när jag tog farväl av mitt favoritprogram, så fann jag bara en scen som var
relativ till mitt eget liv. Det var scenen när Julie's vatten går och när hon och hennes
mamma (Susan) är i ett sjukhusrum i väntan på att få komma till förlossningssalen.
Det jag täntke när jag såg dessa scener var: "jag har en närmre relation till min mamma".
I de andra scenerna kände jag bara smärta för dem (kanske låter patetiskt eftersom det är
en serie, men men) och så kände jag ångest över att mycket av det som hände kommer
även hända mig.
Det är det här jag menar men att jag börjar tänka efter att jag sett ett avsnitt. I och med
att jag tänker "detta kommer hända mig" så tänker jag även "hur ska jag agera när det
väl händer"? Och på så vis har jag även börjat tänka på saker som sker i nuet.
Jag menar självklart inte att jag har ett likadant liv som dem på Wistera Lane, dock tror
Jag menar självklart inte att jag har ett likadant liv som dem på Wistera Lane, dock tror
jag att man alltid jämför sitt eget liv med andras så fort man får information om hur denne
lever och mår. Man börjar jämföra eller analysera hur och varför en person mår dåligt.
Jaja, hur som haver skorna skaver. Livet är inte alltid lätt, dock gjorde DH livet lite roligare.
Jag hoppas att alla som är involverade kommer gå ihop och bestämma att "nej vadfan, vi
kan ju inte sluta när serien är såhär jävla bra" och bara fortsätta tills alla är tanter. (Så vi
får se Gabbie's framtidsvision)


Tzatziki morsan och polisen
Eller... Nästan så. Tzatziki och morsan var rätt i alla fall. Sen var
det Patrik och Malin också. Maten vad dunder och sällskapet lika så.
Efter middagen gick vi till Terrassen (som jag egentligen inte gillar)
och tog några öl var.
Kort och gott så var det en väldigt lyckad kväll. Hade dock varit ännu
bättre om Amin varit med men han hade annat för sig.
Update
Idag tog jag mig faktiskt i kragen och joggade/power walkade 6,8 km.
Som sällskap hade jag Linnea och Siri, mycket trevligt måste jag säga.
Dock är jag så overkligt otränad att jag dog efter 5 min bara. Men det
blev liiiite bättre efter ett tag.
På lödag ska jag, mamma, Malin och Patrik ut och äta på Tzatziki. Ska
bli så himla gott. Äter så sällan ute så uppskattar verkligen de gånger
jag får göra det!
Nästa vecka kommer bli dunder för den torsdagen åker jag och mamma
ut på landet för att plantera buskar och fixa och dona med annat. Det är
faktiskt det absolut bästa jag vet, att umgås med mamsen. Hon är BÄST
Namn: Linda
Ålder: 20
Bor: Uppsala
Senaste inläggen
- JAAA
- Fjärilar i magen
- Fotografier från Gräsövistelsen
- Renovering
- Förstår NI?
- DH
- Tzatziki morsan och polisen
- Update
- ... oj då
- Blyertsporträtt
- Bilder från valborg
- update
- Hundra år sedan
- Gårdagen
- Torsdag
- Do not stand at my grave and weep
- AAaaaaj!
- Idag
- Bowling!
- Lördag
Kategorier
Arkiv
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
Länkar
Eller... Nästan så. Tzatziki och morsan var rätt i alla fall. Sen var
det Patrik och Malin också. Maten vad dunder och sällskapet lika så.
det Patrik och Malin också. Maten vad dunder och sällskapet lika så.
Efter middagen gick vi till Terrassen (som jag egentligen inte gillar)
och tog några öl var.
Kort och gott så var det en väldigt lyckad kväll. Hade dock varit ännu
Kort och gott så var det en väldigt lyckad kväll. Hade dock varit ännu
bättre om Amin varit med men han hade annat för sig.
Update
Idag tog jag mig faktiskt i kragen och joggade/power walkade 6,8 km.
Som sällskap hade jag Linnea och Siri, mycket trevligt måste jag säga.
Dock är jag så overkligt otränad att jag dog efter 5 min bara. Men det
blev liiiite bättre efter ett tag.
På lödag ska jag, mamma, Malin och Patrik ut och äta på Tzatziki. Ska
bli så himla gott. Äter så sällan ute så uppskattar verkligen de gånger
jag får göra det!
Nästa vecka kommer bli dunder för den torsdagen åker jag och mamma
ut på landet för att plantera buskar och fixa och dona med annat. Det är
faktiskt det absolut bästa jag vet, att umgås med mamsen. Hon är BÄST
Namn: Linda
Ålder: 20
Bor: Uppsala
Senaste inläggen
- JAAA
- Fjärilar i magen
- Fotografier från Gräsövistelsen
- Renovering
- Förstår NI?
- DH
- Tzatziki morsan och polisen
- Update
- ... oj då
- Blyertsporträtt
- Bilder från valborg
- update
- Hundra år sedan
- Gårdagen
- Torsdag
- Do not stand at my grave and weep
- AAaaaaj!
- Idag
- Bowling!
- Lördag
Kategorier
Arkiv
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
Länkar
Idag tog jag mig faktiskt i kragen och joggade/power walkade 6,8 km.
Som sällskap hade jag Linnea och Siri, mycket trevligt måste jag säga.
Dock är jag så overkligt otränad att jag dog efter 5 min bara. Men det
blev liiiite bättre efter ett tag.
På lödag ska jag, mamma, Malin och Patrik ut och äta på Tzatziki. Ska
bli så himla gott. Äter så sällan ute så uppskattar verkligen de gånger
jag får göra det!
Nästa vecka kommer bli dunder för den torsdagen åker jag och mamma
ut på landet för att plantera buskar och fixa och dona med annat. Det är
faktiskt det absolut bästa jag vet, att umgås med mamsen. Hon är BÄST
Namn: Linda
Ålder: 20
Bor: Uppsala
Senaste inläggen
- JAAA
- Fjärilar i magen
- Fotografier från Gräsövistelsen
- Renovering
- Förstår NI?
- DH
- Tzatziki morsan och polisen
- Update
- ... oj då
- Blyertsporträtt
- Bilder från valborg
- update
- Hundra år sedan
- Gårdagen
- Torsdag
- Do not stand at my grave and weep
- AAaaaaj!
- Idag
- Bowling!
- Lördag
Kategorier
Arkiv
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
Länkar

